700 fartkameror gav fler döda
och svårt skadade i trafiken

Under fjolåret satte Vägverket och Polisen upp 700 integritetskränkande och verkningslösa fartkameror längs vägarna i Sverige. Samtidigt dubblades fortkörningsbötesbeloppen och toleransnivån sänktes från 10 till 6 km i timmen för fort.
Resultat: Fler människor dödades och skadades svårt i trafiken under 2006, säger Peter Öjerskog.

Under fjolåret satte Vägverket och Polisen upp 700 integritetskränkande och verkningslösa fartkameror längs vägarna i Sverige. Samtidigt dubblades fortkörningsbötesbeloppen och toleransnivån sänktes från 10 till 6 km i timmen för fort.
Resultat: Fler människor dödades och skadades svårt i trafiken under 2006.
- Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö och trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall måste avgå efter detta totala misslyckande! kräver motorjournalisten Peter Öjerskog i Karlskrona.

Äntligen är den slutgiltiga trafikolycksstatistiken klar från SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, http://www.sika-institute.se , som analyserar Vägverket officiella statistik, http://www.vv.se . Olycksstatistiken visar att antalet trafikdödade under 2006 ökade med 5 och antalet svårt skadade med 44, jämfört med året innan. Under 2005 dog 440 personer i trafiken, under 2006 ökade siffran till 445. Antalet allvarligt skadade ökade under samma period från 3.915 till 3.959. De 700 fartkamerorna har alltså varit verkningslösa, tvärtom har antalet döda och skadade ökat. Kamerorna har kostat närmare en halv miljard skattekronor, pengar som är bortkastade. Hade pengarna istället satsats på säkrare vägar hade förmodligen olycksstatistiken sänkts. Ändå vill Vägverket sätta upp ytterligare 150 fartkameror under 2007... Enligt uppgift har trafikolyckorna på kommunala vägar minskat. Medan olyckorna på statliga vägar, som Vägverket har ansvar för, ökat desto mer.
- Verkligheten visar att riksdagen, Vägverket och Polisen är inne på fel trafiksäkerhetsspår. De integritetskränkande fartkamerorna sänker inte olyckstalen, tvärtom så ökar de, säger motorjournalisten Peter Öjerskog i Karlskrona, som sedan 1992 engagerat sig mot den maskinella övervakningen av medborgarna, bland annat genom sajten http://www.stoppafartkamerorna.nu .

Osmakligt är att Vägverket under fjolåret la ut över 50 miljoner skattekronor på falsk propagande i tidningar och TV. I annonseringen, som även Polisen stod bakom, påstods att ”Sveriges nya livräddare”
(fartkamerorna) skulle spara 20-30 liv per år. Tvärtom har ytterligare 5 liv gått till spillo. Den andra januari gick Vägverket ut med de preliminära siffrorna för olycksstatistiken för fjolåret. Trots att generaldirektör Ingemar Skogö visste att preliminära dödssiffran alltid ökar när slutgiltiga statistiken är klar gick han ut och ljög att ”olyckssänkningen är liten med trenden är vikande”. Något som blev en första- eller andranyhet i svensk etermedia och stor nyhet i pressen. Sanningen är nu att fler har dödats och allvarlig skadats och att den svagt nedåtgående olyckstrenden är bruten. Extra skrämmande med tanke på att den så kallade nollvisionen efter tio år ska nå sitt halvtidsresultat med endast 270 döda under 2007.
- Vägverkets informationsansvarige, Thomas Andersson, säger till mig att han inte kommer att gå ut med den sensationella nyheten att olyckskurvan vänt uppåt. Olycksstatistiken för 2006 är borttagen på hemsidan när dettta skrivs. Ansvariga myndigheten försöker mörka sitt misslyckande, menar Peter Öjerskog.

Fartkamerorna har förvisso sänkt hastigheten där de står. Men det är inte hastigheten som ska sänkas, det är antalet trafikolyckor. Det är inte hastigheten som är det farliga, utan stoppet. Kom ihåg att våra snabbaste vägar, motorvägarna med upp till 120 km i timmen (E6 i södra Halland), är de överlägset säkraste vägarna. Varför kan då inte de fartkamerorna sänka olyckstalen? Svar: olyckor är oavsiktliga och kan inte övervakas bort. Cirka 1.500 personer dör i fallolyckor i Sverige varje år. Är det någon som tror att fallolyckorna skulle minska för att medborgarna kameraövervakades? Tilläggas kan att en tredjedel av de dödade förarna förmodligen var rattonyktra. Till detta kommer många trafikolyckor på grund av kriminalitet och självmord. Inget av detta kan fartkamerorna påverka. Fartkamerorna är integritetskränkande genom att kamerorna fotograferar rakt in i bilen där medborgarna sitter, trots att täckta bilar omfattas av samma hemfridslagar som bostaden. Myndigheternas argument för att medborgarnas integritet offras brukar vara att fartkamerorna trots allt sparar liv. Statistiken visar dock att fler personer dör istället.

Varför vill då politikerna (ej moderaterna), Vägverket och Polisen ha verkninglösa fartkameror? Svar: kontroll och intäkter. Fartkamerorna kommer på sikt, precis som i England, att fotografera och registrera alla passerande fordon oavsett hastighet. Det ger myndigheterna en enastående orwellsk övervakning av alla medborgarnas rörelser och umgänge. Exempelvis kan myndigheterna se vilken grundlagsskyddade meddelare som en journalist är ute och åker med. Förra infrastrukturminister Ulrica Messing (s) tillsatte utredningar för att undersöka möjligheten att dels låta fartkamerorna beivra andra trafikbrott (inget bälte, trasig strålkastare, etcetera), dels att införa ägaransvar istället för föraransvar (precis som med ”parkeringsböter”). Men precis som med felparkeringsavgift så måste då trafikbrotten avkriminaliseras. Det betyder att man får köra hur fort som helst i Sverige bara man betalar för sig. Denna ”automatic law enforcement” skulle ge enorma inkomster för staten, precis som felparkeringsavgifterna gör för exempelvis Stockholms kommun.
- Politikerna är inte intresserade av trafiksäkerhet utan vill bara pungslå fordonsförarna på ännu mer pengar. Det visar också den meningslösa dubblingen av böterna och sänkta toleransen till 6 km i timmen, säger Peter Öjerskog.

Vägverket påstår att för hög hastighet är den största orsaken till trafikolyckor. Det är inte sant. Försäkringsbolaget Folksams oberoende trafiksäkerhetsforskning, som bygger på inträffade olyckor, visar tvärtom att dåliga vägar är den största olycksrisken, följt av undermåliga bilar. Först på tredje plats kommer fordonsförarnas trafikbrott. Brittiska vägmyndigheten har också nyligen kommit fram till att endast fem procent av olyckorna beror på hastigheten. I Tyskland är trafikolyckorna färre på autobahn med fri hastighet, än på sträckorna med begränsad hastighet.
- Det är dags för myndigheterna och politikerna att skrota fartkamerorna och satsa på bättre vägar. Istället för att tvinga oss fordonsförare att krypa fram på trafikfarliga vägar, säger Peter Öjerskog.

Den officiella statistiken om vägtrafikolyckor bygger på data ur Vägverkets informationssystem STRADA. Producent är Statistiska centralbyrån, SCB. Anledningen till att slutgiltiga olycksstatistiken dröjer ända till in i april beror dels på att Vägverket räknar in de som skadas under 2006 men avlider i januari 2007, dels att folk som avlider av sjukdom i trafiken inte räknas som trafikdödsolycka, exempelvis om föraren får hjärtinfarkt och glider ner i diket.

För mer info: Peter Öjerskog, motorjournalist och medarbetare i Tidningen ATV/Quad mm, 0708-52 99 13, http://www.stoppafartkamerorna.nu